Grundades i början av 1920-talet
Vår verkstad grundades i den lilla byn Marieberg i Smedjebacken, södra Dalarna, redan i början av 1920-talet. Det var Smedjebackssonen Carl Axel Strand (1884 – 1962) som lade grunden till det som senare kom att bli C. A. Strands snickeri.
Carls far, Per Erik Strand, var en skicklig byggnadsarbetare och hans intresse och talang hade överförts till sonen, som under sin uppväxt varit med på många av faderns arbeten. Till en början var det även som byggnadsarbetare Carls egen snickarkarriär gestaltade sig. Under sina första yrkesverksamma år byggde han flera hus i bygden, exempelvis det som han själv bodde i tillsammans med hustrun Emmy och barnen.
Med åren stod det dock klart att Carl ville ägna sig mer åt rent snickeriarbete än husbyggande, och han bestämde sig därför för att starta en snickeriverkstad. Verkstaden byggdes således i källaren i det hus i övre Marieberg, där Carl och familjen bodde.
Den till en början ganska enkla och lilla verkstaden drevs av en ombyggd cykel där utväxlingen från kedjan drev sågklingan. Detta räckte för att klyva tunnare brädor som senare kunde snickras ihop till t.ex. bi-ramar. Eftersom den drivande cykelkedjan inte var självgående, var det någon i familjen som fick agera motor.
Från källarsnickeri till egen fabrik
Många av männen i byn fick anställning på det källarsnickeri som Carl hade anordnat. De hjälpte till med produktionen som förutom biramar även bestod av olika typer av skaft, så som släggskaft, hammarskaft och yxskaft, samt kälkar och sparkstöttningar.
De så kallade ”Strandsparkarna” blev tidigt mycket populära. Maximalt gjordes 22 000 sparkar under en vinter!
Bara några år efter snickeriets grundande, var produktionen så god att Carl Strand bestämde sig för att bygga en hel fabrik. År 1928 grundades så C. A. Strands snickeri, en fabrik helt i trä, belägen på andra sidan av den landsväg som gick nedanför källarsnickeriet i Carl Strands hus. Det är där vårt snickeri än idag är beläget.
Förödande bränder
Snickeriproduktionen flöt på bra och far och son hade sällskap av många medarbetare från byn. Det var helt enkelt ett företag som växte.
År 1944, sexton år efter det nybyggda snickeriets födelse, hände dock det som inte fick hända. En ödesdiger brand jämnade byggnaden med marken, och ingenting innanför dess väggar hade gått att rädda.
År 1947 togs en nybyggd fabrik i bruk. Den här gången blev det en enplansfabrik som moderniserats genom att varje maskin nu hade fått en separat motor. Carl Strand var fortfarande chef och de anställda var i stort sett de samma som innan branden.
I början av 50-talet kände dock Carl Strand att det var dags att låta sitt livsverk vandra vidare. Eftersom den yngsta sonen Erik hade varit med i snickeriet sedan barnsben, föll det sig naturligt att han tog över efter sin far. Produktionen utökades och kunderna blev allt fler.
I början av 70-talet drabbades snickeriet för andra gången av en förödande brand. Orsaken denna gång tros vara en övertänd fläkt som fattat eld.
Redan dagen efter branden startade dock fabrikör Erik Strand arbetet med att bygga upp verkstaden igen och än en gång skulle snickeriet komma att hämta sig från en brand.
Strand & Hjelms Snickeri AB
I början av 80-talet köptes verkstaden av Lars Runesson, som hade för avsikt att låta verkstaden bli ett komplement till den fabrik som han redan hade i Söderbärke. Runesson blev dock inte så långvarig som ägare för snickeriet, då han kort efter övertagandet satte fabriken i konkurs.
Lösningen på konkursproblematiken blev att företaget återigen kom tillbaka i släkten Strands ägo. Någon gång kring 1983-1984 tog nämligen Erik Strands son Håkan helt över fabriken och jobbar kvar än idag som företagets ekonomiansvarige.
Snickeriet, som nu mera har namnet Strand & Hjelms snickeri AB, togs 1986 över av Gunnar Broman och Kent Hjelm. Kent hade vid denna tidpunkt arbetat på snickeriet sedan han var 14 år.
Gunnar Broman arbetar kvar på snickeriet än i dag och driver verksamheten tillsammans med sonen Martin samt Henrik Andersson.